Det här är mitt långfinger.

Detta är tiden då helgerna är allt. Vintern är här och den är lika svensk som vanligt, grå med några enstaka inslag av blått och sol och då är skolan riktigt tråkig att ta sig an.
Knappt hinner måndagen börja innan man drömmer om helgen - och innerst inne vet man att man personligen ger blanka fan i om man kommer att spendera den liggandes i sängen eller om man kommer ha fullt upp med kompisar, fester eller andra intressen man har. Det spelar ingen roll om du spenderar helgen med att flänga som en idiot, fastna i julruschens burdusa vimmel och bli sexuellt trakasserad av fyra "mogna damer från Borås". Det är ju fortfarande din "lediga tid" även fast varje helg verkar bli ett stressmoment som skolan aldrig kommer att kunna mäta sig med.

Vart har du hållt hus den senaste tiden? Vad har du haft för mig? Vilka beslut har du fattat?
Har något drastiskt förändrats i ditt liv? Varför har du inte skrivit?

Ja, om jag ändå visste. Varför har jag inte skrivit?
Jag kan inte påstå att det har varit mycket plugg det sista, även om proven i skolan nu den senaste tiden har avlöst varandra i ett högre tempo än någonsin tidigare. Hotell och Restaurang är dock inte direkt kända som linjen som slaktar trötta sinnen, tvärtom, så ett högre tempo innebär bara att vi har haft ungefär ett prov i veckan under en månads tid.

Inte heller har jag varit upptagen med att handla julklappar, det är ju sådana tider nu igen, samma visa varje år.
Årets julklapp är tydligen "en upplevelse" och nog fan ger jag juletider fingret och samtidigt alla mina nära och kära en sjuhelvetes upplevelse då jag inte tänker köpa en enda julklapp alls.
Har dock haft funderingar på att slå in åtskilliga kartonger som endast innehåller en lapp med texten "Det är ju tanken som räknas ändå" och ge bort det till de jag bryr mig om. Eller inte bryr mig om kanske?

Ni förstår kanske vart jag vill komma. Jag har haft tid. All jävla tid i världen, och ändå inte skrivit ett ynka ord i bloggen.
Jag har helt enkelt inte varit motiverad, inte det minsta.
Elden har slocknat, flitens glödlampa behöver bytas ut och maskineriet behöver smörjas.
Jag mår inte dåligt, tvärtom. Jag mår faktiskt ovanligt bra med tanke på omständigheterna.
Omständigheterna är inte heller något radikalt "Nine Eleven-problem" utan bara en sanslöst tråkig årstid.

"Men julen är ju så fin, så mysig, så gullig! Hur kan du ogilla vintertider som dessa?"
Jo.. Julen är ju verkligen helt otrolig..
Inte nog med att man ska behöva gå ut i bitter kyla och ett överväldigande mörker varje morgon, man ska även stå ut med julmarknader, julpynt och en sisådär "trehundrasjuttiofyrakommafem" tomtar i stan.
Och vintertider? Ni får ursäkta mig men jag ser inte charmen i en glad och överkåt blondin och inte heller ser jag charmen i ett nästintill evigt grå-daskigt dis.
Vintertider med lätt snöfall, temperaturer som STÄNDIGT ligger runt minus tre grader och stjärnklar himmel varje kväll, ja, det kan jag gå med på.
Vintertider med regn, plus fem grader och snålblåst tillsammans med glada tomtar och julmarknader klingar bara fel.

Ni vet att jag är en sommarens person, ni vet det så väl. Och om ni inte visste det innan så vet ni det med all säkerhet nu.
Måste bara säga att detta dock är en tid då jag signerar saker som aldrig förr.
Min namnteckning blir så jävla populär såhär års, är det så för er också? Förstår inte riktigt varför....

Jag har redan börjat planera min sommar. Förbereder mig så gott jag kan inför att ta körkort så fort som möjligt, har lite smått börjat titta på teorin.
Har även beställt biljetter till Hultsfredsfestivalen 2009. Då Lars Winnerbäck spelar samtliga dagar varav en dag med sitt forna punkrockband Snoddas, ja, då var det inte mycket snack om saken. Klart jag ska dit.

Jag är i fin form, jag har börjat dricka kaffe latte som om det vore vatten. Kollade över mitt kontoutdrag över de senaste två månaderna och ja, nästan hälften av gångerna stod på Espresso House. En dyr ovana, men ack så god.
Har även dragit på mig en jävligt envis vinterförkylning som vägrar ge sig.
Man vaknar tidigt på morgonen, huvudet dunkar, ögonen vill inte öppna sig. Du har svårt att andas, bröstet värker och du är varm och kall på samma gång. Dina fötter är som isbitar, huvudet är som en kamin.
Du är förkyld, igen.
Jag kurerar mig själv genom att köpa en ny palestinasjal, denna gången blev det en svart-lila sak, jag dricker litervis med citronvatten och jag proppar i mig C-vitamin som om det vore nyttigt.. (Vänta lite nu, va?)

Jag ska försöka skriva ytterligare - ska bara komma på något som intresserar er och mig på samma gång.
Bör även tilläggas att jag var i fokus för att börja skriva på ett semi-stort ungdomscommunity men jag ansåg att jag, ironiskt nog, inte hade tid med detta.

Tills nästa gång - En morgon av pinsamhet är ofta bättre än en natt av ensamhet.


Kommentarer
Postat av: mongo

high five på ett nytt inlägg

2008-12-16 @ 20:10:09
Postat av: linda

Jag är verkligen trött nu och jag ska krama kudden - men du skriver väldigt, väldigt bra. Du kommer lyckas som journalist, kanske får du den prestigefyllda guldspaden eller vad sjutton den heter? Glad att vi klickade i alla fall, godnatt åter igen!

2008-12-29 @ 05:00:37
URL: http://psykopata.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0